Palliativ prestationsskala

Vad är en palliativ prestationsskala (PPS)?

Palliative Performance Scale (PPS) är ett pålitligt och giltigt verktyg baserat på och härrörande från Karnofsky Performance Scale (KPS). Sjukvårdspersonal använder den för att bedöma den funktionella statusen hos palliativa vårdpatienter, vanligtvis avancerade cancerpatienter eller de med en signifikant sjukdom som kronisk obstruktiv lungsjukdom (Anderson et al., 1996).

PPS utvärderar omfattande en patients förmåga att utföra dagliga aktiviteter och adresserar fysisk nedgång, medvetenhetsnivå och behovet av hjälp. Detta är en 11-punktsskala som sträcker sig från 0% till 100%, med 10% steg. Varje poäng representerar en specifik nivå av funktionell förmåga och beskriver omfattningen av hjälp som krävs för egenvårdsaktiviteter, såsom ambulering, aktivitetsnivå, bevis på sjukdom, intag och medvetenhetsnivå (Ho et al., 2008). Detta gör det till ett viktigt verktyg för dem som tillhandahåller en konsultationstjänst för palliativ medicin eftersom det kan hjälpa till att bestämma sjukdomsbana, och en tydlig sjukdomsbana förutsäger överlevnadsuppskattningar.

I den högre änden av skalan indikerar en poäng på 100% en helt ambulerande patient med normala aktivitetsnivåer och egenvårdsförmågor med minimal eller ingen hjälp. När poängen minskar minskar patientens funktionella status, vilket indikerar ett större behov av hjälp och en högre nivå av palliativa vårdinterventioner.

PPS-skalan används ofta i palliativa vårdmiljöer, inklusive hospicevård och en palliativ vårdenhet, för att bedöma en patients behörighet till tjänster och för att vägleda vårdplanering. Patienter med en PPS-poäng på 70% eller lägre anses i allmänhet vara lämpliga kandidater för hospicevård, eftersom de vanligtvis behöver betydande hjälp med egenvårdsaktiviteter och har begränsad livslängd.

Hur fungerar denna PPS-skala?

PPS använder en 100-punktsskala, där 100% representerar en patients normala aktivitetsnivå och 0% indikerar dödsfall. Genom att utvärdera fem kritiska områden i en patients dagliga liv erbjuder PPS en ögonblicksbild av deras funktionella förmåga (Ho et al., 2008):

• Ambulation: Allt från helt ambulerande till helt sängbunden.
• Aktivitet och bevis på sjukdom: Med tanke på normal aktivitet, minskad ambulation och omfattande sjukdom.
• Egenvård: Bedöma den hjälp som krävs för egenvårdsaktiviteter, som att bada, klä sig och äta.
• Intag: Utvärdera personens vanliga matvanor eller oralt intag och behov av näringsnäring.
• Medveten nivå: Allt från full vakenhet till koma eller minimal lyhördhet för verbala eller fysiska stimuli.

PPS-poängen ger värdefull information för vårdpersonal i palliativa vårdmiljöer, hospicevård, och vårdsituationer i slutet av livet.

Hur gör detta Palliativ prestationsskala arbete?

PPS är ett pålitligt verktyg som används i palliativ vård för att bedöma patientens fysiska förmågor, medvetenhetsnivå och övergripande vårdbehov. Nedan följer en steg-för-steg-guide om hur PPS fungerar, vilket gör det till en omfattande resurs för vårdpersonal.

Steg 1: Bestäm nivån på ambulation och aktivitet

Börja med att bedöma patientens fysiska förmåga att utföra dagliga aktiviteter och deras ambulationsnivå. På PPS motsvarar det högre poäng att vara helt ambulerande och kunna fortsätta med normala arbetsuppgifter eller hobbyer som att njuta av promenader eller putsning på bakgården, vilket indikerar minimal inverkan på patientens livsstil.

Steg 2: Utvärdera förmågan att utföra egenvård

Självvårdskolumnen i PPS mäter patientens förmåga att utföra personliga vårduppgifter, allt från helt oberoende till helt oförmögen, och visar grader av fysisk nedgång. Målet är att fastställa var patienter behöver mindre hjälp för vissa aktiviteter, betydande hjälp eller är helt sängbundna, vägleda vårdgivare att anpassa vårdstrategier därefter.

Steg 3: Bedöm oralt intag och svar på fysiska stimuli

Ett normalt intag återspeglar en diet oförändrad av sjukdom, medan nya eller utmanande symtom på grund av sjukdomar som cancer eller omfattande sjukdom kan påverka detta. Dessutom hjälper utvärdering av hur patienten reagerar på yttre stimuli att förstå deras medvetna nivå och närvaron av goda kognitiva förmågor. Detta är avgörande för planering av aktiva behandlingar eller palliativa åtgärder.

Steg 4: Se PPS

PPS prognostiska värde ligger i dess förmåga att förutsäga median överlevnadstid baserat på patientens tillstånd. Denna funktion är avgörande för kliniker för att göra informerade kliniska bedömningar om sjukdomsprogression och potentiella signifikanta komplikationer.

Steg 5: Beräkna PPS-poängen och implementera vårdplaner

Palliative Performance Scale -poängen bestäms efter utvärdering av patienten över olika dimensioner - aktivitet, egenvård, oralt intag och medvetande. Denna poäng sträcker sig från 100% (full vakenhet och normal aktivitet) till 0% (död). Med hjälp av denna poäng kan vårdpersonal kommunicera effektivt om patientens status, ge meningsfulla överlevnadsuppskattningar och skräddarsydda vårdplaner som hanterar fysisk nedgång, ge lämpligt stöd för att upprätthålla livskvalitet och hjälpa till i beslutsfattandet för avancerad vårdplanering.

Eftersom vi nämnde Karnofsky Performance Scale tidigare vill vi att du ska veta att vi har en Karnofsky prestandaskalmall. Det kommer att ge värdefullt stöd för att förbättra din praxis och kundresultat. Använd den tillsammans med PPS-skalan för att täcka mer mark.

Fördelar med gratis PPS-mall

Den kostnadsfria Hospice PPS-skalmallen erbjuder flera fördelar för vårdpersonal i palliativa och hospicevårdsmiljöer. Detta är ett standardiserat och tillgängligt sätt att bedöma en patients funktionella status. PPS kan förbättra patientresultaten, underlätta kommunikationen mellan vårdteamet och effektivisera beslutsprocessen.

Det här avsnittet kommer att utforska de viktigaste fördelarna med att använda en gratis Hospice PPS-skalmall mer detaljerat.

Standardiserad bedömning

PPS tillhandahåller en standardiserad metod för att bedöma en patients funktionella status, vilket främjar konsekvens och tydlighet bland vårdpersonal. Detta gemensamma språk hjälper till att säkerställa att alla vårdteammedlemmar har en gemensam förståelse för patientens tillstånd, vilket kan leda till mer informerat beslutsfattande och bättre patientresultat.

Förbättrad kommunikation

Att använda PPS kan underlätta kommunikationen mellan vårdteamet genom att kortfattat sammanfatta patientens funktionella status. Detta kan bidra till att förhindra missförstånd och främja effektivare samarbete, vilket i slutändan förbättrar kvaliteten på vården som ges till patienten.

Vägleder kliniskt beslutsfattande

PPS kan hjälpa till att informera beslut om behandlingsplaner, resursallokering och vårdövergångar, vilket leder till mer personlig och lämplig vård. Genom att erbjuda en ögonblicksbild av patientens nuvarande funktionella status kan PPS hjälpa vårdpersonal att identifiera områden där ytterligare stöd eller ingripande kan behövas.

Vårdpersonal kan använda vår kostnadsfria Hospice PPS-skalmall för att dra nytta av dessa fördelar och förbättra kvaliteten på vården som ges till patienter i palliativa och hospice-miljöer.

Referenser

Anderson, F., Downing, G.M., Hill, J., Casorso, L. och Lerch, N. (1996). Palliativ prestationsskala (PPS): ett nytt verktyg. Tidskrift för palliativ vård, 12(1), 5—11. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8857241/

Ho, F., Lau, F., Downing, MG, & Lesperance, M. (2008). En tillförlitlighets- och validitetsstudie av den palliativa prestationsskalan. BMC Palliativ vård, 7, 10. https://doi.org/10.1186/1472-684X-7-10