Vad är doomscrolling?
Dåliga nyheter är en normal del av livet. När allt kommer omkring kan inte allt som rapporteras vara positiva nyheter. Människor har alltid utsatts för oroande berättelser, men saker förändrades när COVID-19-pandemin slog till 2019. Med låsningar på plats och människor som stannade hemma för säkerhet, internet blev det främsta sättet att hålla sig informerad. Men med de flesta rapporter som fokuserar på negativa nyheter som de stigande fallen, dödssiffrorna och osäkerheten om ett botemedel eller vaccin, ångest och rädsla spred sig snabbt. Många människor limmades till sina telefoner och bläddrade igenom rubriker, särskilt negativa nyheter.
Detta fenomen, kallat domscrolling, hänvisar till tvångsmässigt konsumera negativa onlinenyheter på sociala medieplattformar eller nyhetswebbplatser (Anand et al., 2021; Salamon, 2024). Människor gör detta av olika skäl. Ibland för att känna sig förberedd, ibland av ren vana. Men ofta förvärrar det bara stress och psykisk ohälsa. Att förstå varför domscrolling händer är nyckeln till att hjälpa kunder att bryta sig loss från sitt grepp.
Negativa effekter av domscrolling på mental hälsa
Doomscrolling kan verka som att hålla sig informerad, men att ständigt konsumera negativ information kan ta allvarligt på psykiskt välbefinnande, särskilt för personer med ett psykiskt tillstånd. Det driver stress och oro, vilket leder till en cykel som påverkar emotionell och fysisk hälsa. Här är några av dess effekter:
Ökad ångest
Konstant exponering för oroande nyheter håller hjärnan i ett ökat tillstånd av vakenhet, vilket gör det svårare att slappna av. Detta kan leda till överdriven oro, rasande tankar och till och med paniksymptom. Med tiden förstärker denna tanklösa vana rädslabaserat tänkande, vilket gör att världen känner sig farligare än den faktiskt är och ökar psykologisk nöd.
Mental trötthet
Att konsumera en konstant ström av upprörande information överväldigar hjärnan och gör det svårare att fokusera. Kunder kan kämpa för att behålla information, stanna kvar på uppgiften eller slutföra dagliga ansvarsområden, särskilt när de spenderar för mycket tid på att läsa nyheterna. Denna mentala utmattning kan leda till utbrändhet och beslutströtthet.
Irritabilitet och humörförändringar
Doomscrolling kan sätta nervsystemet på kant, vilket gör människor mer känsliga för stress. Som ett resultat kan de lätt bli frustrerade, snygga eller känslomässigt reaktiva, ofta känna sig sämre efteråt. Detta kan anstränga relationer och få dagliga interaktioner att kännas mer dränerande.
Brist på produktivitet
För mycket tid att bläddra igenom negativt innehåll kan slösa bort värdefullt arbete eller personlig tid. När människor spenderar online med att konsumera oroande berättelser är det lätt att tappa koll på timmar, lämna uppgifter oavslutade eller tidsfrister missade. Detta kan skapa en cykel av skuld och frustration, vilket ytterligare påverkar motivationen.
Fysiska hälsoeffekter
Bortsett från psykiska hälsoeffekter påverkar domscrolling sinnet och kroppen. Ökad stress från detta mänskliga beteende kan leda till huvudvärk, muskelspänning, matsmältningsproblem och störd sömn. Bristen på rörelse från förlängd skärmtid kan också bidra till trötthet och andra hälsoproblem, vilket gör det ännu viktigare att stoppa domscrolling och minska tiden online.
Hur kan man hjälpa kunder att bryta sig loss från doomscrolling?
Att hjälpa kunder att bryta sig loss från domscrolling börjar med att förstå varför de gör det och hur det påverkar deras välbefinnande. Som terapeuter kan du vägleda dem mot hälsosammare vanor genom att främja medvetenhet, sätta gränser och uppmuntra alternativa hanteringsstrategier.
Hjälp kunderna att känna igen effekten
Många kunder kanske inte inser hur mycket doomscrolling påverkar deras välbefinnande. Uppmuntra dem att reflektera över sina känslor efter en längre tid online. Att skapa medvetenhet om kopplingen mellan domscrolling och psykisk nöd kan vara det första steget mot förändring.
Sätt gränser för nyhetskonsumtion
Istället för att råda kunder att undvika att läsa nyheter helt, hjälp dem att skapa hälsosammare vanor. Föreslå att du ställer in specifika tider för att kontrollera uppdateringar istället för att bläddra hela dagen. Uppmuntra dem att följa pålitliga källor och begränsa exponeringen för repetitivt eller sensationaliserat innehåll.
Uppmuntra medveten teknikanvändning
Många kunder vänder sig till sina telefoner av vana snarare än avsikt. Lär dem att kolla in med sig själva innan de öppnar sociala medier. Letar de efter information, eller är det bara tanklös rullning? Att rekommendera mindfulness-metoder kan hjälpa dem att bli mer medvetna om sitt onlinebeteende.
Främja alternativa hanteringsstrategier
Doomscrolling härrör ofta från ångest eller ett behov av kontroll. Hjälp kunder att identifiera hälsosammare sätt att hantera stress, till exempel journalföring, träning eller kontakt med andra. Att ersätta vanan med mer konstruktiva aktiviteter kan minska deras lust att rulla.
Stöd klienter för att minska den totala skärmtiden
Om kunder tillbringar för mycket tid online är doomscrolling sannolikt en del av ett större mönster. Uppmuntra dem att skapa skärmfria stunder under dagen, till exempel under måltiderna eller före sängen. Små ändringar, som att stänga av aviseringar eller ställa in appgränser, kan hjälpa dem att stoppa domscrolling och återfå balans.
Huvudsakliga takeaways
Doomscrolling kan snabbt bli en vana som driver ångest och känslomässig utmattning, vilket gör att världen känns mer överväldigande än den faktiskt är. Även om det är viktigt att hålla sig informerad om aktuella händelser, kan konstant exponering för oroande nyheter påverka mentalt välbefinnande.
Du kan stödja kunder genom att hjälpa dem att sätta hälsosammare gränser med teknik, känna igen deras känslomässiga triggers, och utveckla medvetna vanor kring mediekonsumtion. Små, konsekventa förändringar kan minska stress, förbättra fokus och en större känsla av balans. Att hjälpa kunder att navigera i sin relation med nyheter och teknik kan vara ett värdefullt steg mot långsiktigt känslomässigt välbefinnande.
Referenser
Anand, N., Sharma, M.K., Thakur, PC, Mondal, I., Sahu, M., Singh, P., J., AS, Kande, JS, MS, N. och Singh, R. (2021). Doomsurfing och domscrolling förmedlar psykologisk nöd vid COVID ‐ 19 lockdown: Implikationer för medvetenhet om kognitiva fördomar. Perspektiv inom psykiatrisk vård, 58(1). https://doi.org/10.1111/ppc.12803
Salamon, M. (2024, 1 september). Doomscrolling faror. Harvard hälsa. https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/doomscrolling-dangers