Mental statusundersökningsmall

Vad är en mental statusundersökning?

En mental statusundersökning (MSE Assessment) är ett strukturerat psykiatriskt bedömningsverktyg som används av vårdpersonal för att utvärdera en individs kognitiva, emotionella och beteendemässiga funktion. Det är den psykologiska motsvarigheten till en fysisk undersökning och ger värdefull insikt i patientens mentala tillstånd. Den MSE-mall täcker flera områden: utseende, beteende, tal, humör, tankeprocess, tankeinnehåll, uppfattning, kognition, insikt och omdöme. Detta innebär att man bedömer om en klients presentation ligger inom det normala svarsområdet (Sadock et al., 2015).

MSE används ofta för att diagnostisera psykiska tillstånd och utveckla terapeutiska ingrepp. Dessutom hjälper det till att bedöma risken för skada på sig själv eller andra. Att förstå hur man administrerar en MSE kan vara till hjälp vid behandlingsplanering och identifiering av omedelbara interventionsbehov.

Vad ingår i en mental statusexamen?

Även om det kan skräddarsys efter patientens specifika behov, täcker en omfattande mental statusundersökning vanligtvis dessa nyckelområden (Voss & Das, 2022):

Utseende och beteende

Mental Status-undersökningen börjar med att observera patientens utseende och beteende, inklusive personlig hygien, om de är klädda på lämpligt sätt, ögonkontakt, ansiktsuttryck och hållning. En utövare kan också notera repetitiva rörelser eller onormala rörelser under sessionen. Dessa observationer kan ge ledtrådar om patientens mentala status, fysiska hälsa, känslomässiga tillstånd och potentiella neurologiska tillstånd.

Tal

Att bedöma patientens tal innebär att man utvärderar egenskaper som hastighet, volym, artikulation och koherens. Avvikelser i tal, såsom pressat tal, monotont tal, sluddrigt tal eller ordsallad (osammanhängande tal), kan indikera ett underliggande psykiskt problem eller kognitiv försämring.

Humör och påverkan

Mental Status-undersökningen bedömer patientens påverkan, som hänvisar till deras känslomässiga uttryck, och deras humör, vilket hänvisar till deras subjektiva känslomässiga tillstånd. Sjukvårdspersonal observerar patientens ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk, som kan vara humörkongruent eller inkongruent.

Tankeprocess och innehåll

Utvärdering av patientens tankeprocess innebär att bedöma deras tankers logiska flöde och organisation. Utövare kan också utforska innehållet i patientens tankar, inklusive förekomsten av eventuella vanföreställningar (fasta och falska övertygelser), hallucinationer (perceptuella avvikelser som hörselhallucinationer), lösa associationer, övervärderade idéer (orimlig och ihållande tro på mindre än vanföreställningsintensitet) eller tvångstankar.

Kognition

Den kognitiva domänen för mental statusexamen bedömer olika aspekter av patientens kognitiva funktion, inklusive orientering (medvetenhet om sig själv, tid och plats), uppmärksamhet, koncentration, minne (nyligen och långsiktigt), språkförmågor och verkställande funktion (problemlösning, abstraktion och rättvis bedömning).

Insikt och omdöme

Insikt hänvisar till patientens förståelse och medvetenhet om deras psykiska hälsotillstånd. Samtidigt innebär bedömning att utvärdera patientens förmåga att fatta rimliga beslut och förstå konsekvenserna av sina handlingar. Dålig insikt och nedsatt omdöme kan ofta åtfölja olika psykiatriska störningar och personlighetsstörningar och kan påverka behandlingens efterlevnad och beslutsfattande.

Hur man använder den här gratis Mental Status-examensmallen

För att börja använda den här mallen i din egen praxis kan vårdgivare följa dessa steg:

Steg 1: Samla information

Innan du genomför undersökningen av mental status, granska klientens medicinska historia, angivna ålder, presentera problem och all relevant bakgrundsinformation. Detta hjälper dig att skräddarsy tentamen och fokusera på områden som kräver ytterligare testning och utforskning.

Steg 2: Observera utseende och beteende

Börja provet genom att observera fysiska tecken. Detta inkluderar klientens utseende, deras skötsel, hygien och kläder. Notera eventuella ovanliga beteenden, till exempel ovanliga rörelser, agitation eller tecken på självförsummelse. Var uppmärksam på deras ögonkontakt, hållning och övergripande presentation.

Steg 3: Bedöm tal och språk

Utvärdera klientens talmönster, inklusive hastighet, ton och volym, och notera eventuella avvikelser. Utvärdera dessutom deras språkförmågor, inklusive förståelse, namngivning och upprepning.

Steg 4: Utforska humör, tankeprocess och innehåll

Bedöm deras humör och påverkan, notera eventuell inkongruens mellan deras rapporterade humör och observerade känslomässiga uttryck. Utvärdera klientens tankeprocess, inklusive deras tankers logiska flöde, organisation och koherens. Utforska innehållet i deras tankar, leta efter vanföreställningar, hallucinationer eller tvångstankar.

Steg 5: Utvärdera kognition, insikt och omdöme

Bedöm klientens kognitiva funktion, inklusive orientering till tid och aktuell plats, uppmärksamhet, koncentration, minne och verkställande funktion. Bestäm klientens insiktsnivå i deras tillstånd och utvärdera deras bedömning och beslutsförmåga.

Steg 6: Kompletta anteckningar och kommentarer

När du slutför MSE, lägg till eventuella kommentarer för att utarbeta efter behov. Dessa kommentarer kan vara användbara för att komma ihåg viktiga punkter du vill återvända till med din patient, och det är bäst att notera dessa så snart som möjligt efter att ha observerat.

‍

Läs vår bloggartikel om hur man genomför en mental statusundersökning för att lära sig mer.

Poäng och tolkning

Att korrekt tolka resultaten av en mental statusundersökning (MSE) är avgörande för att ge lämplig vård och stöd till individer. Vid tolkning av MSE-resultaten är det viktigt att ta hänsyn till individens baslinjefunktion, kulturella bakgrund och eventuella faktorer som kan påverka deras presentation under en session. Iakttagelserna bör tolkas i samband med individens unika omständigheter och framläggande av farhågor.

Betydande avvikelser från förväntade normer eller förändringar från individens baslinjefunktion kan indikera förekomsten av kognitiv försämring, psykisk sjukdom eller andra underliggande hälsoproblem som kräver ytterligare utvärdering och ingripande.

Det är viktigt att notera att tolkningen av MSE bör baseras på den övergripande kliniska bilden, med tanke på patientens medicinska historia, presenterande symtom och eventuell ytterligare diagnostisk information. Poäng och observation ensam kanske inte ger en definitiv diagnos, men det kan hjälpa till att identifiera problemområden och vägleda ytterligare utvärdering eller behandlingsplanering.

När ska du göra en mental statusundersökning?

En mental statusundersökning är ett viktigt bedömningsverktyg som vårdpersonal bör överväga att administrera för att utvärdera en patients mentala och kognitiva funktion. Här är några vanliga scenarier när detta skulle vara lämpligt:

Misstänkt kognitiv försämring

Om en patient uppvisar tecken på kognitiv nedgång, såsom glömska, förvirring eller svårigheter med dagliga aktiviteter, en mental statusundersökning som Mini-Mental State-undersökningsmall (MMSE-test) eller Montreal Cognitive Assessment (MoCA) kan hjälpa till att identifiera förekomsten och svårighetsgraden av kognitiv försämring, vilket kan indikera tillstånd som demens eller andra neurologiska störningar.

Psykiska hälsoproblem

En omfattande undersökning av mental status rekommenderas när en patient uppvisar symtom på ett potentiellt psykiskt tillstånd, såsom depression, ångest, psykos eller missbruk. MSE kan hjälpa till att bedöma patientens insiktsnivå, tankeprocesser och förekomsten av onormal tro, tankeinförande eller tankesändningar.

Förändringar i beteende eller funktion

Om en patient upplever betydande förändringar i sitt beteende, humör eller förmåga att utföra dagliga aktiviteter, kan en mental statusundersökning hjälpa till att identifiera potentiella underliggande psykiska problem eller kognitiva funktionsnedsättningar som kan bidra till dessa förändringar.

Ätstörningar

I fall av misstänkta ätstörningar, såsom anorexia nervosa, kan en mental statusundersökning ge värdefull information om patientens tankeprocesser, förvrängningar av kroppsbilden och insiktsnivå om deras tillstånd.

Trauma eller huvudskada

Efter en traumatisk händelse eller huvudskada kan en mental statusundersökning hjälpa till att bedöma patientens kognitiva funktion, både kort- och långtidsminne och övergripande mentala tillstånd.

Klinisk psykologi och psykiatriska utvärderingar

I klinisk psykologi och psykiatriska miljöer är en mental statusundersökning ofta en avgörande komponent i den inledande utvärderingen och pågående övervakning av patienter med olika psykiska tillstånd, personlighetsstörningar eller tankestörningar, såsom tankeblockering eller lösa associationer.

Referenser

Sadock, B.J., Sadock, V.A., & Ruiz, P. (2015). Kaplan och Sadocks synopsis av psykiatri: Beteendevetenskap/klinisk psykiatri (11: e upplagan). Wolters Kluwer hälsa.

Voss, R.M., & Das, J.M. (2022). Undersökning av mental status. Nationalbiblioteket för medicin; StatPearls Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK546682/