Klimatförändringar och människors hälsa

Översikt över klimatförändringar och människors hälsa

Klimatförändringar är en växande kris med allvarliga hälsoeffekter, som påverkar både fysisk och psykisk hälsa över hela världen. Stigande utsläpp av växthusgaser bidrar till dålig luftkvalitet och ökar andningssjukdomar på grund av luftföroreningar. Extrema väderhändelser, inklusive orkaner, skogsbränder och värmeböljor, intensifierar hälsoriskerna genom att förvärra kroniska tillstånd och anstränga sjukvårdssystemen. Extrem värme leder till uttorkning, kardiovaskulär stress och värmerelaterade sjukdomar.

U.S. Global Change Research Program (USGCRP) har identifierat klimatrelaterade hälsohot som ökade infektionssjukdomar, undernäring och psykisk nöd. Det förändrade klimatet förvärrar befintliga hälsohot genom att förändra sjukdomsmönster och öka sårbarheterna. En vetenskaplig bedömning från USGCRP belyser hur klimathälsorisker oproportionerligt påverkar människors hälsa, särskilt i utsatta befolkningar (USGCRP, 2016).

Temperaturrelaterade effekter på människors hälsa

Förändringar i globala temperaturer påverkar människors hälsa avsevärt, vilket leder till en ökning av klimatrelaterade hälsoeffekter.

Värmerelaterade och förkylningsrelaterade dödsfall

Ökade globala temperaturer bidrar till värmerelaterade dödsfall, särskilt bland utsatta befolkningar. Långvarig exponering för extrem värme kan orsaka uttorkning, kardiovaskulär belastning och värmeslag. Omvänt leder extrem kyla till förkylningsrelaterade dödsfall, särskilt i regioner som inte är förberedda för hårda vintrar.

Luftkvalitet och andningshälsa

Högre utsläpp av växthusgaser och stigande koldioxidkoncentrationer förvärrar luftföroreningarna och ökar andningssjukdomar som astma och KOL. Världshälsoorganisationen varnar för att dessa hälsoeffekter skadar barn och äldre.

Psykiska hälsokonsekvenser

Frekventa extrema händelser, såsom skogsbränder och orkaner, leder till psykiska konsekvenser, inklusive ångest, depression och posttraumatisk stressstörning. Störningar i samhällets hälsa och förskjutning från stigande havsnivåer belastar emotionellt välbefinnande ytterligare.

Risker för vatten och livsmedelssäkerhet

Temperaturförändringar påverkar livsmedelssäkerheten genom att öka spridningen av livsmedelsburna patogener. Dessutom ökar vattenrelaterade sjukdomar på grund av förorenade vattenkällor, vilket hotar den offentliga hälsovården.

Luftkvalitetens effekter på människors hälsa

Dålig luftkvalitet är en stor följd av klimatförändringarna och bidrar till allvarliga hälsoeffekter över hela världen. Stigande utsläpp av växthusgaser, ökad luftförorening och förändringar i atmosfäriska förhållanden förvärrar andnings- och kardiovaskulära tillstånd, särskilt i utsatta befolkningar.

Andningssjukdomar

Exponering för ozon och partiklar ökar risken för astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lunginfektioner. Skogseldrök och urban smog försämrar luftkvaliteten ytterligare, vilket leder till andningssvårigheter och långvariga lungskador.

Kardiovaskulära problem

Fina partiklar från luftföroreningar är kopplade till högt blodtryck, hjärtattacker och stroke. Dålig luftkvalitet förvärrar befintliga förhållanden, ökar sjukhusinläggningar och dödlighet.

Allergier och infektionssjukdomar

Varmare temperaturer och stigande koldioxidkoncentrationer bidrar till längre pollensäsonger, vilket förvärrar allergisymtom. Dessutom påverkar skiftande klimatmönster spridningen av infektionssjukdomar, såsom vektorburna sjukdomar som bärs av myggor och fästingar.

Psykiska hälsokonsekvenser

Exponering för förorenade miljöer har förknippats med kognitiv nedgång, ångest och depression. Ökade skogsbränder, industriutsläpp och smog bidrar till stress och minskat välbefinnande.

Den Fjärde nationella klimatbedömningen kräver åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och skydda folkhälsan från oförutsedda hälsoproblem orsakade av klimatförändringar (USGCRP, 2018).

Extrema väderhändelser och människors hälsa

Extrema väderhändelser, såsom orkaner, skogsbränder och översvämningar, utgör allvarliga folkhälsoutmaningar och påverkar människors hälsa avsevärt. Klimatförändringarnas effekter på dessa katastrofer har ökat deras frekvens och svårighetsgrad, vilket leder till fördrivningar, skador och långsiktiga hälsoproblem.

Svåra stormar och stigande havsnivåer hotar infrastruktur och tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i utvecklingsländer, där begränsade resurser gör återhämtningen mer komplex. Exponering för extrema förhållanden kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, andningssjukdomar och värmestress, särskilt bland äldre vuxna och personer med redan existerande tillstånd.

Extrema händelser stör också livsmedelssäkerheten, vilket påverkar både tillgången och kvaliteten på näring. Livsmedelssystemet involverar komplexa nätverk som klimatstörningar kan försvaga, vilket leder till undernäring och hunger. Dessutom betonar miljöskyddsbyrån att globala klimatförändringar skapar nya folkhälsoutmaningar, anstränger hälso- och sjukvårdssystem och sociala stödstrukturer som skyddar utsatta befolkningar.

Att hantera dessa hot kräver proaktiv politik för att stärka motståndskraften, främja anpassningsstrategier och mildra hälsorisker för klimatförändringar, vilket säkerställer långsiktigt välbefinnande för samhällen över hela världen.

Infektionssjukdomar och klimatförändringar

Spridningen av infektionssjukdomar påverkas alltmer av mänsklig inducerad klimatförändring, vilket påverkar miljöförhållanden som gör det möjligt för patogener och sjukdomsvektorer att frodas. Stigande temperaturer, förändrade nederbördsmönster och extrema väderhändelser bidrar till förändringar i sjukdomsöverföring, vilket ökar risken för utbrott i nya regioner.

Förändringar i fysiska och biologiska miljöer skapar gynnsamma förhållanden för myggor, fästingar och andra bärare av vektorburna sjukdomar, vilket leder till spridning av malaria, dengue och borrelia. Dessutom ökar översvämningar och stigande temperaturer risken för vattenburna sjukdomar genom att äventyra sanitetssystemen och öka exponeringen för förorenade vattenkällor.

Personer med kroniska medicinska tillstånd är särskilt utsatta för klimatdrivna sjukdomsrisker, eftersom de kan uppleva försämrade hälsoresultat på grund av nedsatt immunfunktion. Att stärka hälsosystemen för att upptäcka, övervaka och svara på nya sjukdomshot är avgörande för att mildra de växande riskerna i samband med klimatförändringar.

Livsmedelssäkerhet och näringspåverkan

Klimatförändringarna innebär betydande risker för livsmedelssäkerhet och näring, vilket påverkar livsmedelsproduktion och tillgänglighet. Förändringar i temperatur, nederbörd och extrema väderhändelser stör jordbrukssystemen, vilket leder till minskad skörd och hotar den globala livsmedelssäkerheten. Som ett resultat blir tillgången till näringsrik livsmedelsförsörjning mer utmanande, särskilt för utsatta befolkningar.

Stigande temperaturer och ökad luftfuktighet skapar också gynnsamma förhållanden för livsmedelsburna patogener, vilket ökar risken för kontaminering. Klimatdrivna förändringar i fiskpopulationer och boskapshälsa påverkar också näringskvaliteten och tillgången på proteinkällor. Utan många folkhälsoskyddsåtgärder på plats kan livsmedelsburna sjukdomar och undernäring bli vanligare, vilket ökar negativa hälsoeffekter över hela världen.

Klimatförändringarnas psykiska hälsoeffekter

Den psykologiska effekten av klimatförändringar är djupgående och bidrar till stress, ångest och posttraumatisk stress efter extrema väderhändelser. Störningar orsakade av naturkatastrofer, förflyttning och resursbrist har varaktiga effekter på känslomässigt välbefinnande, särskilt i samhällen som står inför upprepade klimatrelaterade kriser.

Vissa befolkningar, inklusive utsatta yrkesgrupper, såsom förstahandspersonal, bönder och utomhusarbetare, löper större risk för psykisk belastning på grund av långvarig exponering för klimatfaror.

Forskning från Cambridge University Press belyser hur klimathändelser kan öka bördan på hälso- och sjukvården, vilket leder till större efterfrågan på psykisk vård (Berry et al., 2010).

Det är viktigt att utveckla riktade insatser för att stödja drabbade individer och samhällen när hoten från klimatförändringen eskalerar. Att ta itu med hur klimatet påverkar mental hälsa genom politik och vårdresurser kommer att vara avgörande för att mildra långsiktig psykologisk skada.

Hur kan sjukvården hjälpa till att ta itu med dessa problem?

Change Research Program Washington betonar behovet av vårdinstitutioner att integrera klimatanpassningsstrategier i sin verksamhet. På samma sätt belyser forskningsprogrammet Washington, DC vikten av att minska hälso- och sjukvårdsrelaterade kolavtryck samtidigt som patientvården förbättras under extrema väderhändelser (USGCRP, 2018).

För att hantera dessa utmaningar kan vårdinrättningar:

• Förbättra energieffektiviteten: Uppgradering av energieffektiva system kan minska utsläppen av växthusgaser och sänka driftskostnaderna.
• Stärka beredskapen i nödsituationer: Att utveckla svarsplaner för extrem värme, utbrott av infektionssjukdomar, och luftföroreningshändelser säkerställer fortsatt patientvård.
• Stöd samhällshälsoprogram: Samarbete med lokala organisationer hjälper till att förbättra klimatmotståndskraften och tillgången till vård.
• Anta hållbara metoder: Att minska avfall, implementera gröna byggnadsstandarder och investera i förnybara energikällor bidrar till långsiktig hållbarhet.

Slutsats

Klimatförändringarnas effekter på människors hälsa är långtgående och påverkar fysiskt välbefinnande, mental hälsa, livsmedelssäkerhet och spridningen av infektionssjukdomar. Stigande temperaturer, extrema väderhändelser och dålig luftkvalitet ökar hälsoriskerna bland utsatta befolkningar. Att ta itu med dessa utmaningar kräver samordnade insatser från hälso- och sjukvårdssystem, beslutsfattare och miljöorganisationer.

Genom att implementera hållbara metoder, förbättra folkhälsoinfrastrukturen och minska utsläppen av växthusgaser kan vårdinrättningar spela en avgörande roll för att mildra effekterna av klimatförändringar och skydda människors hälsa.

Referenser

USA: s forskningsprogram för global förändring (USGCRP). (2016). Klimatförändringarnas effekter på människors hälsa i USA: En vetenskaplig bedömning. https://health2016.globalchange.gov/

USA: s forskningsprogram för global förändring (USGCRP). (2018). Fjärde nationella klimatbedömningen, volym II: Effekter, risker och anpassning i USA. https://nca2018.globalchange.gov/

Berry, H., Bowen, K. och Kjellström, T. (2010). Klimatförändringar och mental hälsa: Ett ramverk för orsaksvägar. Internationell tidskrift för folkhälsa, 55 (2), 123-132. https://doi.org/10.1007/s00038-009-0112-0