F41.0 — Panikstörning [episodisk paroxysmal ångest]

F41.0 Diagnoskod: Panikstörning [episodisk paroxysmal ångest]

Panikstörning, även känd som episodisk paroxysmal ångest, är ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av plötsliga och oväntade episoder av intensiv rädsla och ångest, känd som panikattacker. Dessa avsnitt varar vanligtvis i några minuter men kan ibland vara längre. Panikattacker kan åtföljas av olika fysiska symtom, inklusive snabba hjärtslag, svettningar, skakningar, bröstsmärta, andfåddhet och känslor av kvävning eller kvävning.

Personer med panikstörning kan uppleva frekventa panikattacker och oroar sig ofta för att ha en annan. Denna rädsla kan leda till betydande förändringar i beteende, till exempel att undvika vissa platser eller situationer där panikattacker har inträffat. Detta undvikande kan störa det dagliga livet och leda till social isolering.

Den exakta orsaken till panikstörning är okänd, men det tros vara en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Viss forskning tyder på att en historia av trauma eller missbruk kan öka risken för att utveckla sjukdomen.

Behandling för panikstörning innebär vanligtvis en kombination av terapi och medicinering. Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta för att hjälpa individer att förstå och hantera sina tankar och beteenden relaterade till panikattacker. Läkemedel som antidepressiva medel eller bensodiazepiner kan också ordineras för att hjälpa till att hantera symtom.

Det är viktigt för individer som upplever symtom på panikstörning att söka hjälp från en mentalvårdspersonal, eftersom störningen effektivt kan hanteras med lämplig behandling.

Är F41.0 fakturerbar?

Ja, F41.0 (Panikstörning [episodisk paroxysmal ångest]) är en fakturerbar diagnoskod. Det ingår i den internationella klassificeringen av sjukdomar, tionde revisionen, klinisk modifiering (ICD-10-CM) och kan användas för ersättningsändamål av vårdgivare.

Klinisk information

• Panikstörning är en ångestsyndrom som kännetecknas av återkommande och oväntade panikattacker.
• Panikattacker är plötsliga episoder av intensiv rädsla eller obehag som når en topp inom några minuter.
• Symtom på panikattacker kan inkludera snabba hjärtslag, svettningar, skakningar, andfåddhet, bröstsmärta, yrsel och en känsla av förestående undergång eller förlust av kontroll.
• Panikstörning innebär ofta förväntande ångest, där individer fruktar att uppleva en annan panikattack.
• Den exakta orsaken till panikstörningen är inte helt förstådd, men det tros innebära en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer.
• Panikstörning kan påverka det dagliga livet avsevärt och leda till undvikande av vissa situationer eller platser.
• Diagnos av panikstörning baseras vanligtvis på en grundlig utvärdering av symtom, sjukdomshistoria och uteslutning av andra medicinska tillstånd.
• Behandlingsalternativ för panikstörning inkluderar psykoterapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), som hjälper individer att identifiera och modifiera negativa tankemönster och beteenden i samband med panikattacker.
• Läkemedel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller bensodiazepiner, kan ordineras för att hjälpa till att hantera symtom och förhindra panikattacker.
• Med lämplig behandling och stöd kan individer med panikstörning effektivt hantera sina symtom och förbättra deras livskvalitet.

Synonymer Inkludera

• Episodisk paroxysmal ångestsyndrom
• Återkommande panikstörning
• Paniksyndrom
• Panikneuros
• Paroxysmal ångestsyndrom

Andra ICD-10-koder som vanligtvis används för panikstörning

Här är några vanliga ICD-10-koder för panikstörning och relaterade tillstånd:

• F41.1 - Generaliserad ångestsyndrom
• F40.00 - Agorafobi utan panikstörning
• F40.01 - Agorafobi med panikstörning
• F06.4 - Ångestsyndrom orsakad av ett annat medicinskt tillstånd
• F40.8 - Andra fobiska ångestbesvär
• F40.9 - Fobisk ångestsyndrom, ospecificerad
• F41.8 - Annan specificerad ångestsyndrom
• F41.9 - Ångestsyndrom, ospecificerad

Det är viktigt att konsultera ICD-10-CM-kodningsriktlinjerna och arbeta med en kvalificerad sjukvårdspersonal eller kodare för att säkerställa korrekt kodning för specifika fall.